Laut Hbl saufen schwedischsprachige Jugendliche in Helsinki am häufigsten in Finnland. 14-17-jährige Finnlandschweden seien häufiger besoffen als ihre finnischsprachige Alterskameraden und besitzen schlechtere Kenntnisse über Drogen als ihre finnischsprachige Alterskameraden. Ihre Eltern haben auch schlechtere Kenntnisse über das Saufen ihrer Kinder als die Eltern von finnischsprachigen Finnen.
Hier den Link zum Artikel:
http://www.hbl.fi/pagespeed/url/News/story/3827114
HELSINGFORS
Svenska skolelever
super mest
Publicerad: 19/10/06 23:54
– Jag är verkligen förvånad, jag trodde att det var tvärtom. Specialforskaren Minna Pietikäinen på Stakes trodde inte sina ögon då hon såg resultatet: Svenska skolungdomar i Helsingfors toppar hela landets statistik i att dricka sig fulla.
Nu är det bevisat. Svenskspråkiga i Helsingfors i åldern 14–17 är oftare fulla än sina finska jämnåriga. De har sämre kunskap om droger än de finska eleverna och svenska föräldrar har sämre kännedom om vad deras barn gör på veckosluten.
Resultaten, som Stakes nu ger ut, visar att Hbl var på rätt spår i våras. Då slog Hbl larm efter en enkät i ett högstadium i Helsingfors. Den visade att alkoholbruket bland de åttor och nior som deltog var rekordhögt. Forskarna var förvånade men eftersom samplet på 30 elever var så litet kunde man inte dra så många slutsatser.
– Uppgifterna var ändå intressanta och vi bestämde oss för att köra data från den stora skolhälsoundersökningen språkvis, säger specialforskaren Minna Pietikäinen.
Som så många andra levde Pietikäinen i tron att också svensktalande överlag mår bättre än finsktalande på grund av gemenskapen och den sociala kontrollen som ofta finns i lokalsamhällen. Det stämmer i Åboland och Österbotten. Men myten om den lyckliga ”Mumindalen” där alla mår bra och ställer upp för varandra gäller tydligen inte i Helsingfors.
– Jag hade trott att gemenskapen bland finlandssvenskarna innebar att man stödde barnen. Men en skillnad på fyra procentenheter mellan språkgrupperna är mycket.
Pietikäinen hänvisar till att 22 procent av de svenska åttorna och niorna dricker sig fulla minst en gång i månaden. Motsvarande procent bland finska skolungdomar är 18.
– Då alkoholskatten sänktes 2004 växte konsumtionen med sju procentenheter i hela landet och då ansåg man det vara nationell kris, jämför Pietikäinen.
Elever i årskurs åtta och nio är 14 och 15 år. Ettorna och tvåorna på gymnasiet är 16 och 17. Det handlar alltså om barn. Då Stakes frågade barnen om deras föräldrar vet var de håller hus på helgerna svarade 39 procent av de finska eleverna nekande men bland de svenska var siffran 43 procent.
– Nästa steg är att jämföra andra faktorer mellan språkgrupperna för att få reda på vad som är orsaken, säger Pietikäinen.
I fallet svenska Helsingforsbor handlar det knappast om fattigdom, snarare om att man har för bråttom.
– Det är dags för föräldrarna att vakna upp och prioritera barnens bästa. Risken är att man ger sina barn för mycket ansvar alltför tidigt. Men jag vill också kasta bollen till andra vuxna i barnens närhet. Varje pålitlig vuxenkontakt är viktig.
Att föräldrar serverar sina minderåriga barn alkohol hemma säger Pietikäinen absolut nej till.
– Man tror att man lär sina barn att uppträda civiliserat. Det stämmer inte. I stället får barnet fler möjligheter att skaffa alkohol och man ger en signal att det är okej att dricka.
I vår ger Stakes ut en rapport om svensk- och finskspråkiga elevers hälsovanor.
Der war gut.
. 
) zu besaufen 
- aber ich sehe es nicht ein, mitbezahlen zu müssen für die sozialen Brennpunkte, während es klar ist, dass mit dem Geld auch nichts Sinnvolles angestellt wird. 
. Der Ton dieses Artikels lässt viel zu wünschen übrig :rolleyes: